Archive for the ‘Fallet Therese Johannessen’ Category
”Ett synnerligt välutvecklat luktsinne”
Jan Guillou går till hårt angrepp mot Gubb-Jan Stigson i en krönika som publicerades idag på Aftonbladet. Guillou ifrågasätter bland annat om likhunden Zampo verkligen hade ”ett synnerligen välutvecklat luktsinne” som Stigson påstår.
Likhunden Zampo markerade på platsen där de numera beryktade och skrattretande ”benbitarna” hittades.
Men det är inte bara journalisten Gubb-Jan Stigsons omdöme av hunden Zampo som Guillou vänder sig i mot.
– Thomas Quick kommer aldrig få resning när det gäller den dom som Dala-Demokraten fällde. Polisreporter Gubb Jan uppfann nämligen ett alldeles eget Quickmord, gick med TV-team i släptåg hem till det påstådda offrets mamma och ”avslöjade” den förfärliga nyheten. Mot felaktiga domar i våra domstolar är det möjligt att få rätt. Mot tidningar är det nästan omöjligt att få rätt, skriver Jan Guillou i Aftonbladet.
LÄS KRÖNIKAN:
Zampos skall dömde Quick – Aftonbladet
Gubb-Jan Stigson drivs av ett rättspatos?
I ett inslag på P1:s morgonprogram debatterar Stures bror Sten-Ove Bergwall med Gubb-Jan Stigson om de brända ”benresterna”. Lyssnaren får även i en återblick höra Christer van der Kwasts berätta om den ”tunga bevisningen”.
I inslaget får vi höra en upprörd Sten-Ove Bergwall ställa journalisten Gubb-Jan Stigson mot väggen.
– Hoppas du har ätit en stadig frukost, för du kommer få en jobbig dag. Vad är det som driver dig att ställa dig på maktens sida och förfölja en enskild människa? Och kom inte och säg att det är rättspatos, säger Sten-Ove Bergwall i radioinslaget.
Utan en sekunds tvekan svarar journalisten Gubb-Jan Stigson:
– Ja, det är väl rättspatos.
LYSSNA PÅ INSLAGET HÄR.
Therese Johannessens mamma: ”Det är en skandal”
Therese Johanessens mamma föll i gråt när analysbeskedet kom i går.
– Jag är arg på poliserna som utredde fallet. Det mest troliga är att det var en annan man som tog Therese, säger hon till Verdens Gang.
– Det här är en seger för mig. Nu är det bevisat att det inte kommer från Therese. Jag har kämpat för detta länge, säger hon.
”Kastar ett löjes skimmer över Quick-utredningarna”
Den tyngsta bevisningen mot Quick – nu är analysen klar
”Brända människorester” var träbitar
Det var den tyngsta bevisningen som någonsin existerat i en Quickutredning.
De brända ”benresterna” påstods komma från Therese Johanessen, 9 år.
Nu är SKL är klara med sin analys – benbitarna är i själva verket träbitar.
”Benbitarna” har genomgått en djupgående analys hos Statens Kriminaltekniska Laboratorium.
– Benbiten var inte ens ben. Helt otroligt makalöst att SKL kunde se vad det var, skriver Sture Bergwall på Twitter.
Dessvärre kunde analysen inte svara på om träbitarna kom ifrån Al eller Björk.
– Seppo Penttinen uppmanade professorn i Norge att ändra i sitt utlåtande från ”kanske” till DET ÄR från människa, skriver Sture Bergwall.
Vägrade ny analys
”Benbitarna” hittades vid en vallning i Norge där Sture Bergwall påstod att han eldat upp och begravt flickans kropp.
Quickåklagaren Christer van der Kwast har efter Hannes Råstams dokumentär vägrat låta nya experter undersöka ”människoresterna”. ”Benbitarna” har länge ansetts av Quickanhängarna som det allra tyngsta beviset för Sture Bergwalls skuld.
Oseriös journalist
Journalisten Gub-Jan Stigson återkommer till träbitarna gång på gång i sin argumentation.
– Där har hittats brända benbitar som Europas ledande osteologer säger komma från en ung människa. Båda har ingående förklarat sina slutsatser. Kan någon utan vidare motivering påstå att det är fläskkotlett och göra anspråk på att framstå som seriös? Har Thomas Quick någon annan förklaring? Vad gjorde han där i skogen i Örje? Varför åkte han dit? Just då, när Therese Johannesen försvann från Drammen. Vad eldade han upp om det inte var hennes kvarlevor? Och varför, frågar sig Gubb-Jan Stigson i en tidigare artikel på Newsmill.
”Stor glädje”
Nu har Quickanhängarna fått svar på tal. Sture Bergwall fick ikväll beskedet av sin advokat Martin Cullberg.
– Martin Cullberg så otroligt glad över att SKL kunde konstatera att det inte ens var ben. Glädjen jag känner är så stor, så stor, skriver Sture Bergwall på Twitter.
Läs gärna om Gubb-Jan och ”benresterna”: Gubb-Jan Stigson tror på sjuka fantasifigurer
SE OCKSÅ:
”Benflisor” i Quick-fall var inte ben – SVD
”Benbitar” i Quickmål var inte ben – DN
”Rättsvetenskap är också en tolkningsfråga”
Thomas Quick fälldes av en otillförlitlig benanalys, skrev osteologen Ylva Svenfelt på DN-debatt. Nu har Skånska Dagbladets Martina Jarminder uppmärksammat debattartikeln på tidningens opinionssidor.
– Om Svenfeldts teser stämmer är detta knappast första gången den svenska övertron på vetenskapen som absolut sanning urholkar trovärdigheten i ett rättsfall, skriver Martina Jarminder.
Hon är kritisk mot att domstolarna så lättvindligt tagit fasta på forskarnas resultat vid de första benanalyserna.
– Det är metoden som ska avgöra hur trovärdig en slutsats är, inte vetenskapsmannens titel. I fallet Thomas Quick menar Svenfeldt helt enkelt att hennes kollegor har gissat. Bara för att en vetenskapsman har sagt det är det alltså inte sant, skriver Martina Jarminder.
LÄS OCKSÅ:
Rättsvetenskap är också en tolkningsfråga – Skånska Dagbladet
Kritik riktades mot de brända benresterna redan 1998
Nils Wiklund, docent i rättspsykologi, var en av de som tidigt kritiserade Quick-utredningarna. Redan 1998 skrev han en artikel i Svenska Dagbladet där han ställde sig skeptisk till fyndet av brända benbitar i fallet Therese Johanessen.
– Det vore intressant att veta vad en oberoende granskning av benen vid Arkeoosteologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet, skulle ge för resultat, skrev Nils Wiklund.
Wiklund var skarpt kritisk även mot massmedia som blåste upp fyndet med benbitarna till orimliga proportioner.
– De suggererande påståendena om benbitarna framförs som sanningar i nyhetsreportage både i dagspress och TV. Men massmediebevakningen har med rätta kritiserats för att ibland vara ensidig och okritisk, vilket också gäller för benbitarna, eller rättare sagt brandresterna av organiskt material, skrev Nils Wiklund.
Nu, 12 år senare, är äntligen ”de mänskliga kvarlevorna” hos Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping för en grundlig analys. Och inom kort kommer svaret om vad benbitarna egentligen är för något.
LÄS NILS WIKLUNDS ARTIKLAR HÄR
”Forskarna hade fel om de brända benresterna”
Det här är den största benbiten av tre som hittades vid en vallning intill en grillplats. Den väger 0,42 mg - mindre än ett halvt gram.
Snart kommer resultatet från benanalysen att presenteras av SKL. Men redan nu går en av Sveriges ledande forskare till attack mot det svenska domstolsväsendet och professorerna som genomförde den första analysen.
– Thomas Quick fälldes av en otillförlitlig benanalys, skriver Ylva Svenfelt, Osteolog och expert på brända ben på DN-debatt.
De brända benresterna hittades i skogen Öje i Norge där Sture Bergwall vallades under Thomas Quick-åren.
Quickåklagaren Christer van der Kwast anlitade två professorer som hävdade att de fyra små benresterna kommer från en människa, dessutom från ett barn. Den största benbiten vägde mindre än ett halvt gram.
I en av benbitarna fanns spår av att någon skurit i det med ett bågfilsblad. Det stämde med den berättelse som växte fram i polisförhör med den kraftigt narkotikapåverkade Sture Bergwall. Bergwall och polisutredarna hävdade att Therese Johanessens döda kropp styckats med en såg innan den slutligen brändes upp. Ett bågfilsblad hittades också mycket riktigt i skogen.
Forskarnas benanalys blev det avgörande beviset som fick Sture Bergwall dömd för mordet.
”Saknar trovärdighet”
Ylva Svenfelt är en forskare som arbetar med analyser av kremerade skelettmaterial från yngre järnålder, med tonvikt på metodproblem vid könsbedömningar av brända ben. Hon har med utgångspunkt från ett vetenskapligt intresse granskat professorernas utlåtanden ur ett metodologiskt och källkritiskt perspektiv.
– Det visade sig finnas sådana tveksamheter att dessa utlåtanden enligt min bedömning saknar trovärdighet, skriver hon idag på DN-debatt.
Hon skriver att professorerna bedömt att benen kommer från en människa på mycket svag grund, som saknar stöd i forskningen. För att benbitar ska anses vara identifierat måste det vara bestämt till art, benslag och bendel. Men forskarna har istället grundat sina resultat på en metod som saknar förankring i osteologisk metodik.
”Orimligt”
Enligt forskarnas utlåtanden stämde dessutom skadorna på benet med det bågfilsblad som hittades i skogen. Men även detta påstående sågar Ylva Svenfeldt.
– Det är orimligt att det påträffade bågfilsbladet skulle kunna ha orsakat skadan på benfragmentet, skriver hon.
Hon går till en skarpt kritisk attack mot sina norska kollegor.
– Det är svårt att tolka dessa utlåtanden på något annat sätt än att Holck och Helmer har utgått från förutsättningen att de påträffade fragmenten var ben från en människa och sedan sökt vetenskapliga bevis för att stödja detta. Detta förhållande leder ofrånkomligen vidare till helt andra frågor än osteologiska metodproblem, skriver hon.
Misstag av tingsrätten
Ylva Stenfeldt hävdar att tingsrätten begått ett stort misstag när de tagit forskarnas utlåtande för sanning.
– Man kan fråga sig om tilltron till vetenskapens objektivitet är så stor att vi bortser från att det finns människor bakom resultaten, att tolkningar i någon mån alltid är subjektiva. Det tycks emellanåt finnas en övertro på vetenskapen som uttolkare av vad som är rätt och fel. Som om det mätbara blir en oomstridd sanning, vilket det ofta inte är, skriver hon.
Eftersom det krävs kunskap av tingsrätten för att kritiskt kunna granska rättsutlåtanden är det svårt för tingsrätten att kunna bedöma tillförlitligheten. Ylva Stenfeldt skriver att det vore önskvärt ur rättssäkerhetssynpunkt med någon form av kvalitetsgranskning av rättsutlåtanden för att undvika att något liknande aldrig någonsin inträffar igen.
Läs gärna det här inlägget om journalisten Gubb-Jan Stigsons syn på benresterna, och jämför hans blogginlägg med Ylva Svenfeldt debattartikel. Vilken tycker du verkar mest trovärdig? Lämna gärna en kommentar!
LÄS DEBATTARTKELN HÄR:
”Thomas Quick fälldes av en otillförlitlig benanalys” – DN-Debatt
QUICKBLOGG 