QUICKBLOGG

– den kvickaste bloggen på nätet om fallet Thomas Quick

Sture Bergwall berättar om sin mamma

with 2 comments


Sture Bergwall berättade i går på Twitter om sin mamma. En helt annan bild växer fram än den bild han målade upp kring henne under åren som Thomas Quick. Då anklagade han henne för fruktansvärda övergrepp.

Från Sture Bergwalls Twitter, nyårsafton 2009

Språket är mitt vapen. Ändå är jag ängslig över att verka förmäten. Får den som burit namnet TQ vara förnuftig, ha åsikter, vara trovärdig? Det var orden som band mig, som sargade det jag hade, det som var mig själv. Orden saknade kött. Ordens källa var orden själva, inget annat. Orden uttalades och nedtecknades, blev sanningar i en värld av föreställningar om hur det skulle vara. Ingen ville se lögnen. Jag bytte gestalt och blev synlig för mig själv och andra som någon jag inte var.

Med tiden identifierade jag mig med namnet som om det hade tatuerats in i min hud, som om bläcket därifrån runnit ut i mina ådror och in i mitt innersta. Jag måste stilla reflektera över det ohyggliga som skedde när jag bar namnet jag nu gör till ett noanamn. Språket är min väg till försoning Vem var min mamma, vår mamma? Landskapet med hennes barndomstid är så långt borta att jag inte mött det. Sjöng mamma när hennes flickben dansade på sommarängen och grät hon när de snubblade då hon skulle fånga fjärilen hon kallade sommarfågel?

Mammas barndomsbilder fanns i henne när jag ställde mig på köksstolen och hon fäste hellånga yllestrumpor med strumpeband till livstycket. För sitt inre såg hon sina systrar sitta på golvet i banvaktsstugan och hon längtade tillbaka men ändå inte. När hennes ögon speglade köksfönstret såg hon inte ut, blicken var någon annanstans och i en annan tid. Jag ville öppna fönstret i hennes ögon och kliva in i hennes värld för att se det hon såg och jag ville lägga kinden mot hennes och ömt viska de ord jag aldrig hörde henne säga: ”jag älskar dig”. Jag ville se in i hennes ögon och upptäcka att de längtade efter mig.Jag trevar efter mamma, skuggor av hennes tid och hennes ouppfyllda drömmar gömmer henne för mig, den hon var, verkligen var. Mamma bytte aldrig gestalt. Hon var synlig och närvarande.

Så avlägsen mammas födelseår verkar och ändå är det hennes levande kropp som burit mig, hennes födslovärkar som fött fram mig och hennes bröst som givit mig näring. Jag bytte gestalt och bar mina morföräldrars efternamn när jag berättade om mord och våldtäkter. Jag bar deras namn när jag anklagade deras dotter för samma sak, att hon, den flicka de namnat med det vackra namnet Thyra Valborg gjort ont värre. Min process är mera än den rättsliga; den handlar om att återupprätta oss som människor – mig själv, mina föräldrar, mina syskon, oss alla.

Written by Shine

januari 1, 2010 den 8:02 e m

Publicerat i Uncategorized

2 svar

Subscribe to comments with RSS.

  1. […] Bergwall alias Thomas Quick har i ett mycket intressant inlägg på bloggen berättat sanningen om sin mamma, hans relation till syskonen, ja, hur hela hans uppväxt formade […]

  2. […] Bergwall alias Thomas Quick har i ett mycket intressant inlägg på bloggen berättat sanningen om sin mamma, hans relation till syskonen, ja, hur hela hans uppväxt formade […]


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: