”Minnesexpertens” bok om seriefigurer får svidande kritik

Nu får Sven Å Christianssons nyutkomna bok ”I huvudet på en seriemördare” svidande kritik.
– Boken kan ses som ett slags försvarstal för de behandlingsmetoder som låg bakom Quicks erkännanden och den inblandning som Sven-Åke Christiansson själv hade i detta bisarra drama, skriver Thomas Olsson, advokat.

Thomas Olsson är en av Sture Bergwalls advokater. I en ny debattartikel på Newsmill sågar han ”minnesexpertens” bok.
– Boken handlar i väldigt begränsad utsträckning om seriemördare. I stället utgör den en, möjligen, intressant översikt över de mer spekulativa psykologiska teorierna om återvunna minnen och återgestaltning som florerade på 80- och 90-talet, skriver Thomas Olsson.
Sven Å Christiansson, som vittnat i flertalet rättegångar mot Quick, hävdar att boken bygger på mängder av intervjuer med anonyma gärningsmän av ”seriemördarkaraktär”.
– Faktum är att Christianssons bok till största delen bygger på hans intervjuer med Thomas Quick. För den som är insatt i Quick-ärendet är det helt uppenbart att det absoluta flertalet av citaten från anonyma ”gärningsmän” i boken härrör från just Quick, skriver Thomas Olsson.
Advokaten ifrågasätter också ”minnesexpertens” tolkning av seriemördare.
– Frågorna blir än mer pockande när Christiansson förklarar sig ta avstånd från den amerikanska polismyndigheten FBI:s definition av en seriemördare. För en lekman borde väl FBI om någon ha stor erfarenhet av fenomenet och dessutom en beteendevetenskaplig avdelning som ägnar sig åt att samla in och systematisera information om just seriemördare. På vilka grunder ifrågasätts FBI:s samlade erfarenhet och kunskap inom området? frågar sig Thomas Olsson.

LÄS OCKSÅ:
Quick enligt Christiansson – seriemördare eller seriefigur? – Thomas Olsson, Newsmill

”Minnesexperten” får svidande kritik

”Minnesexperten” Sven Å Christiansson kommer imorgon ut med boken ”I huvudet på en seriemördare”. Nu får han svidande kritik av en forskare för sin medverkan i Quickhärvan.

Det är på Svenska Dagbladets debattsida som Ricard L Sjöberg, docent i medicinsk psykologi, riktar svidande kritik mot ”minnesexperten”.  
- Det ter sig osannolikt att de resonemang om bortträngning och hypermnesi som refereras i domen skulle ha kunnat passera ett inomvetenskapligt granskningsförfarande, skriver Ricard L Sjöberg.

Träffade Bergwall privat
Sven Å Christiansson får även kritik för att han träffat Sture Bergwall privat, vilket inte nämns i domarna. ”Minnesexperten” har nu utnyttjat detta och publicerar i sin nya bok ett kapitel om Sture Bergwall, där den oskyldigt dömde ”serimördaren” pekas ut som en sadist.
- En etisk kommitté skulle sannolikt ha sett problem med att en forskare genomför djupintervjuer med en tvångsvårdad patient som han aktivt deltar i en förundersökning mot. Som minimum borde en sådan kommitté ha krävt att Christianson inhämtat informerat samtycke från patienten och att han accepterat att ett sådant samtycke när som helst, även decennier senare, kan tas tillbaka. Djupintervjuerna skulle i så fall inte ha kunnat publiceras om Quick, som i detta fall, gett uttryck för att han upplevt detta som integritetskränkande, skriver Ricard L Sjöberg.

LÄS OCKSÅ:
Expertutlåtande var ovetenskapligt – Svenska Dagbladet

Om Quickgänget var kriminellt hade det kunnat se ut så här

SE OCKSÅ:
Vem är vem i Quickhärvan?

Bokförlag backar om ”minnesexpertens” nya bok

På bilden syns Thomas Quick kraftigt påverkad av droger. Strax till vänster i baksätet syns Sven Å Christianson som skrivit de häpnadsväckande vallningsinstruktionerna som utredarna skulle följa.

Efter påtryckningar från bloggen har bokförlaget Nordstedt ändrat sin beskrivning av Sven Å Christiansons kommande bok ”I huvudet på en seriemördare”. Tidigare marknadsfördes boken med Thomas Quick och Englas mördare som exempel på seriemördare.

Minnesexperten Sven Å Christianson kommer ut med en ny bok i mars 2010. Boken har titeln ”I Huvudet på en seriemördare”.  Sven Å Christianson har vittnat i domstol om att Quicks minnen bygger på verkliga händelser, och därmed hjälpt till att få en oskyldig psykpatient dömd för åtta mord. Vi uppmärksammade den kommande boken på bloggen i ett inlägg med titeln ”Vad finns i huvudet på bokförläggaren?”. I reklamtexten stod det tidigare;

”I media har vi läst om Thomas Quick och Englas mördare med flera som i massmedia framställs som bestialiska galningar och ondskan själv personifierad. I kriminalromaner och tv-serier sprids ofta samma bild. I boken vill författaren beskriva och begripliggöra vad som ligger bakom dessa människors handlingar.”

En text som inte kan vara mer felaktig. Någon seriemördare är nämligen varken Thomas Quick eller Anders Eklund. Vi kontaktade bokförlaget  i början på december och länkade till bloggen. Vi uppmanade dem att läsa vårt inlägg om boken. I mejlet som vi skickade till förlagets pressinformatörer ställde vi bland annat följande frågor:

• Hur ni kommer att göra med boken när det visar sig att Thomas Quick får resning?

• Kommer ni att ha kvar reklamen för boken så som den är utformad idag?

• Kommer ni fortfarande att ge ut den?

Något svar på våra frågor fick vi tyvärr aldrig. Men nu har alltså bokförlaget ändrat beskrivningen. Det är naturligtvis bra att bokförlaget nu har tagit sitt förnuft till fånga och backat i frågan. Men den kanske viktigaste frågan kvarstår ändå fortfarande. Kommer bokförlaget att ge ut boken?

”Författaren är en av de mest kända rättspsykologerna i landet och han har intervjuat de flesta av landets grövsta brottslingar som benämns som seriemördare”

Så skriver förlaget fortfarande på hemsidan i sin beskrivning av boken. Oss veterligen finns det inte en enda mördare i Sverige som kan klassas som seriemördare. Vi tippar dessutom på att Sven Å Christiansons trovärdighet och förtroende har börjat rasa ordentligt. Och om inte bokförlaget tänker om ordentligt gissar vi att även bokförlaget kommer att tappa anseende. Det är Christianson som skrev vallningsinstruktionerna där han lovade Quick att han skulle få smeka likdelarna om han kunde leda utredarna till gravplatsen.
– Det som beskrivs, det man ska tillåta Quick göra, det är ju helt orimligt. Om en fynd- eller brottsplats pekas ut ska den ju först utvärderas av kriminaltekniker. Inte låta medföljande terapeutisk personal gå löst med spett och spade. Att därutöver låta en misstänkt hålla på med benbitar är detsamma som att medverka till griftefridsbrott, säger psykiatern Ulf Åsgård till Aftonbladet.

Fornot: Läs tidigare inlägg genom att klicka på kategorin ”Sven Å Christianson”.

LÄS OCKSÅ:
”I huvudet på en seriemördare” – Bokförlagets beskrivning av boken
Han skulle få smeka liket – Aftonbladet

Minnesforskaren Sven Å Christianson får det hett om öronen

Minnesforskaren Sven Å Christianson får det hett om öronen i en artikel i Aftonbladet idag. Nu hoppas vi att all skit kommer fram i ljuset och att medievärlden fortsätter på det här spåret.

Forskaren har vi skrivit om ett flertal gånger i den här bloggen. Äntligen verkar media börja vakna och förhoppningsvis är det här bara början på drevet som kommer klämma åt de skyldiga till denna enorma skandal. Klicka på kategorin ”Sven Å Christianson” för att se tidigare inlägg.

LÄS ARTIKELN HÄR:
Han skulle få smeka liket – Aftonbladet

”Minnesexperten” Sven Å Christianson talar ut – men glömmer berätta om sin egna dolda agenda

Minnesforskaren Sven Å Christianson kommenterar nu resningsbeslutet i SVD.
– Det här handlar inte om att bli frikänd för alla de morden han är dömd för. Det anser jag vara helt uteslutet. Det finns en dold agenda bakom.

Christianson har vi berättat om i flera inlägg på den här bloggen. Han är det expertvittne som domarna lutar sig tillbaks mot. Det är han som skrev de häpnadsväckande vallningsinstruktionerna där han skrev att Quick skulle få en privat stund med likdelarna när de hittades några sådana. Konstigt nog hittades det aldrig några likdelar.

Kommer med ny bok
Christianson kommer att i mars komma ut med en bok med titeln ”I huvudet på en seriemördare”, det nämns inte i intervjun. En intressant detalj är att boken bygger på hans erfarenheter av Thomas Quick. Frågan är vem det är som har en dold agenda?
– Det här är en mediacirkus. Många gärningsmän behöver uppmärksamhet för att känna att de har ett bekräftelse, kommenterar han resningsbeslutet.
Bloggen har tidigare varit i kontakt med bokförlaget Nordstedt för att försöka få svar på om de fortfarande kommer att ge ut boken när Quick får resning – men bokförlaget har vägrat att kommentera.

”Seriemördarfreak”
Forskaren Sven Åke Cristianson är en hängiven seriemördarbeundrare. Han kunde sitta i timmar och diskutera seriemord med Quick. Under de långa pratstunderna på Säters fik, över en kopp kaffe och kanelbullar,  gav Christianson Quick ledtråd efter ledtråd. En ort, ett namn, en ledtråd som nämns i förbifarten, allt för att Quick skulle berätta mer spännande historier om ”mordorgierna”.
- Sven Å Christianson är ett riktigt seriemördarfreak, säger Sture Bergwall i dokumentären ”Att skapa en seriemördare”.

SE TIDIGARE INLÄGG OM CHRISTIANSON
”I huvudet på en seriemördare”
Forskare tyckte Quick skulle få känna på ett revben
Vem är vem i Quickhärvan?

LÄS INTERVJUN:
”Han har en dold agenda” – SVD intervju med Sven Å Christianson

Thomas Quicks starkaste skäl till resning

Klippet kommer från Rapports nyhetssändning den 20 april i år.

Elva starka skäl till resning på torsdag

På torsdag kommer beslutet om Thomas Quick ska beviljas resning i fallet Yenon Levi som mördades i Rörshyttan. Ett positivt beslut om resning är ett måste – för rättssäkerhetens skull. Nu listar vi några av de starkaste skälen till resning som återfinns i ansökan.

• Berättelsen som Quick lämnade stämde inte
  Berättelsen som växte fram om mordet under terapin på Säters sjukhus, har i polisförhören genomgått en genomgripande förändring. Från det första förhöret till vittnesmålet i domstolen har berättelsen förändrats totalt. Detta redovisades inte för rätten.

• Polisen ljög i rättsalen
  Kriminalinspektör Seppo Penttinen sade under ed att förhören ”hållits på ett föredömligt sätt utan inslag av t.ex. ledande frågor eller enträgna upprepningar”.  Det stämmer inte. Ett exempel är de 18 förhör som hållits med Quick och där frågan om mordvapnet upprepades 151(etthundrafemtioen) gånger.

• Det fanns ingen teknisk bevisning
  Domen grundar sig uteslutande på Quicks erkännande. Nu förnekar han brott.

• Thomas Quick ljög om påstådda mord – men rätten fick inget veta
  Quick hade vid tidpunkten bevisligen redan lämnat falska erkännanden om mord. Två pojkar från Norge som Quick påstått sig mördat återfanns vid liv. Han hade också falskt angivit medhjälpare vid andra mord,  som hade alibi vid brottstillfället. Detta redovisades aldrig för rätten. Det borde rimligtvis ha sänkt Quicks trovärdighet betydligt och om tingsrätten hade fått veta detta hade han förmodligen frikänts.

• Expertvittnena lämnade falska och felaktiga uppgifter
  Minnesexperten Sven Å Christianson,  vittnade bland annat om att de minnen Thomas Quick berättade om var verkliga minnen. Vissa av expertvittnena  har lämnat vittnesuppgifter som har varit felaktiga och missvisande. De har sedan legat till grund för tingsrättens bedömning. Andra sådana uppgifter påverkade tingsrättens uppfattning om tillförlitligheten i erkännandet.

• Thomas Quick fick narkotika – men rätten visste inget
  Den tunga medicineringen med narkotikaklassade preparat som Quick utsattes för redovisades aldrig för rätten. Enligt ett utlåtande från Dr. Anna Dåderman är risken för falska erkännanden förhöjd hos den person som få den typen av mediciner i kombination med den typen av terapi. Quicks psykiska och sociala förhållanden var vid tidpunkten för erkännandena sådana att det fanns ett överhängande risk för falska erkännanden.

• Den utpekade medhjälpare hördes aldrig
  Quick påstod att han hade en medhjälpare vid mordet. Men den utpekade medhjälparen åtalades aldrig – han hördes inte ens i rättegången som vittne.  Trots det bygger domen på att medhjälparen var med vid mordet

• Erkännandena kom i terapi som saknar vetenskapligt stöd
  Det redovisades aldrig i rättegången att Quicks erkännande grundade sig på bortträngda minnen som återvunnits i terapin. Det är en terapiform som saknar vetenskapligt stöd och idag är starkt ifrågasatt.

• Terapeuten ljög i rättsalen
  En jämförelse med journalanteckningar och utredningsmaterial visar att psykologen Birgitta Ståhle lämnade falska uppgifter om hur förundersökningsmaterialet hanterades i  terapin. Hon lämnade även oriktiga uppgifter om hennes egen medverkan under förundersökningen. Hon hade faktiskt god insyn i Quickutredningarna och hade tät telefonkontakt med polisen Seppo Pentinnen. Även polisen Seppo Penttinen vittnade falskt om att Quick inte fått någon fakta om polisens fynd genom terapin

• Advokaten gjorde inget för sin klient
  Advokaten Claes Borgström var nästan helt passiv under rättegången. Det enda advokaten gjorde var att hänvisa till ett vittnesförhör med psykologen Birgitta Ståhle. Hennes uppgifter lades sedan till grund för domen. Försvaret fick dessutom inte tillgång till förundersökningen på 288 sidor förens tre dagar innan åtalet väcktes – vilket innebar en mycket begränsad tid för förvaret att gå igenom den. Även under alla de 11 polisförhören som Borgström närvarade vid, ställde han inte en enda fråga.

• Det fanns redan en annan misstänkt gärningsman
  Åklagaren redovisade inte det utredningsmaterial som talade för att denna person, som tidigare varit misstänkt för mordet, kan ha varit den som mördade Yenon Levi. Mannen som i media kallas för ”Glasögonmannen” kunde kopplas i hop med Yenon Levi vid tidpunkten för hans död. Glasögonmannen kunde bindas till brottsplatsen genom ett par glasögon som hittades på samma plats.

  Dessutom fanns det vittnesuppgifter om att föremål som tillhört Yenon Levi återfunnits i Glasögonmannens bekantskapskrets. En omfattande utredning som binder Glasögonmannen till brottsplatsen och Yenon Levi fanns alltså. Men delar av utredningen som ingick i förundersökningsprotokollet togs aldrig upp vid rättegången. Andra delar av denna utredning hölls helt borta från förundersökningsprotokollet.

Så kunde Quick berätta om detaljer som inte var kända

Det som inte framgår av polisförhör och annat utredningsmaterial är att Quick hela tiden fick tips om vad han skulle säga i förhören. Polis, terapeut, forskare, rättsläkare och en journalist gav Quick ledtrådar till vad han skulle berätta om.

Små små ledtrådar, som en efter en, lades till i lögnen om seriemördaren Thomas Quicks framfart, och som slutligen fick honom fälld för åtta mord. Här kommer några anklagelser som riktas mot de inblandade i Quickhärvan. Anklagelser som aldrig presenterades för domstolarna – men som om de stämmer -  innebär att de åtta morddomarna grundar sig på rena lögner.

• Polisen Seppo Penttinen kunde vid en rökpaus under förhören ta Thomas Quick åt sidan och förklara vad Quick borde prata mer om, och vad han skulle vara tyst om. Allt för att berättelsen skulle stämma med verkligheten.

• Rättsläkaren gick innan mordrättegången i fallet Trine Jensen pedagogiskt igenom hur mordet hade gått  till. Det var rättsläkaren som visade Quick hur remmen till Trines väska använts för att strypa flickan. Rättsläkaren gav Quick ledtrådar till hur remmen var knuten, vilket Quick sedan berättade om i polisförhör. I domen står det sedan att ”Thomas Quick har vid en demonstration med ett betydligt smalare band, tydligen ett skosnöre, gjort en snara med knutar som i väsentliga delar överensstämde med knutarna på det påträffande bandet”.

• I domarna vittnar terapeuten Birgitta Sthåle och polisen Seppo Penttinen om vattentäta skott mellan terapin och förundersökningen. Enligt dem så delades ingen information mellan polisutredningarna och terapin. Men i själva verket pratade Penttinen och Sthåle med varandra i telefon massor av  gånger. Ståhle hade god insyn i polisutredningarna och var till och med närvarande vid polisförhör. Hon gav Quick tydliga ledtrådar i terapin, som sedan redovisades som Quicks egen berättelse i domstolarna.

• Forskaren Sven Åke Cristianson, som även han vittnat i domstol, är en hängiven seriemördarbeundrare. Han kunde sitta i timmar och diskutera seriemord med Quick. Under de långa pratstunderna på Säters fik, över en kopp kaffe och kanelbullar,  gav Christianson Quick ledtråd efter ledtråd. En ort, ett namn, en ledtråd som nämns i förbifarten, allt för att Quick skulle berätta mer spännande historier om ”mordorgierna”.

• Journalisten Gubb-Jan Stigson har skrivit hundratals artiklar om Quick och befäst bilden av seriemördaren. Det inte många vet är att Gubb-Jan Stigson försett Thomas Quick med viktiga upplysningar. Två gedigna böcker om Johan Asplund och Olle Högbloms försvinnande skickade journalisten till Thomas Quick. Böcker som hjälpte Quick att kunna lämna mer detaljerade beskrivningar av försvinnandena.

Minnesexpert ger ut ny bok: ”I huvudet på en seriemördare”

]

Vad finns i huvudet på bokförläggaren?

Minnesexperten Sven Å Christianson kommer under mars nästa år ut med boken ”I huvudet på en seriemördare”.  Boken kommer att bygga på fallstudier och intervjuer med gärningsmän till grova sexualbrott och våldsbrott enligt förlaget.

Christianson är det expertvittne som tingsrätterna i Quickmålen har fäst stor vikt vid. Han har under ed vittnat om att det var verkliga minnen som Thomas Quicks erkännanden bygger på. Det är Christianson som har skrivit den häpnadsväckande vallningsinstruktionen som publicerats i ett tidigare inlägg på den här bloggen.
Författaren ska enligt bokförlaget ha intervjuat de flesta av landets grövsta brottslingar som benämns som seriemördare.
Enligt Nationalencyklopedin är en seriemördare en person som dödar sina offer (minst tre) vid olika tillfällen. Morden sker periodvis där tidsramen kan vara veckor, månader eller år. Frågan är om det överhuvudtaget finns några sådana i Sverige …förutom ”Europas värsta seriemördare” Thomas Quick då. Christianson verkar inte skämmas över sina insatser i Quickhärvan. Inte heller bokförlaget verkar bry sig. Boken saluförs nämligen med Thomas Quick som ett försäljningsargument:

”I media har vi läst om Thomas Quick och Englas mördare med flera som i massmedia framställs som bestialiska galningar och ondskan själv personifierad. I kriminalromaner och tv-serier sprids ofta samma bild. I boken vill författaren beskriva och begripliggöra vad som ligger bakom dessa människors handlingar.”

Frågan är om bokförlaget Nordstedt kommer stå bakom boken när resningsansökan godkänns och det står klart för de allra flesta att Thomas Quick är en människa som utsatts för den värsta felbehandlingen någonsin inom den svenska rättspsykiatrin, och  som dessutom varit föremål för den värsta rättsskandalen någonsin.
Och det till stor del på grund av en av deras författare.

LÄS BAKSIDETEXTEN PÅ BOKFÖRLAGET:
”I huvudet på en seriemördare”

Vem är vem i Quickhärvan?

Det finns en mängd människor som gjort karriär på att fälla Thomas Quick för åtta mord. Nu presenterar vi fem nyckelpersoner som gjort karriär på Quickärvan. Vi reder ut vem som är vem. Och vad som hände med dem efter att polisutredningarna lades ned.

Christer van der Kwast – åklagaren som var förundersökningsledaren och den som fick Sture Bergwall dömd för åtta mord.

Åklagaren

Christer van der Kwast jobbade i början på 1990-talet som länsåklagare i Hörnösand.  När Sture Bergwall, som då hette Thomas Quick,  erkände mordet på Johan Asplund i Sundsvall fick han fallet på sitt bord. Johan Asplunds försvinnande tillhörde van der Kwasts tjänsteområde. Eftersom han redan var insatt i Sture Bergwalls vård fick han fortsätta undersöka resten av erkännandena som kom att omfatta över 30 mord. Det slutade med att han fick Sture Bergwall fälld för åtta av de erkända morden. När Bergwall fick sin medicinering borttagen meddelade han att han inte tänkte delta i några fler mordutredningar. Christian van der Kwast valde då att lägga ned samtliga fortsatta mordutredningar mot Bergwall. Bara det är anmärkningsvärt  –  sedan när slutar svenska myndigheter med mordutredningar bara för att den misstänkte inte vill vara med i utredningarna?

Karriärsdrag
Efter morddomarna sköt juristkarriären i höjden för Christian van der Kwast.
– Det tog en väldig fart. Utan Quick-rättegångarna hade han aldrig nått så långt, säger Jan Guillou i en artikel i Aftonbladet, som publicerades den 21 november 2008.
Christian van der Kwast flyttade till Stockholm och blev i fem år chef för den prestigefyllda Riksenheten mot korruption. De senaste tolv åren har han blivit känd som mutkolvarnas värsta fiende – trots att resultatet varit magert.  Bland annat har han åtalat Skandiadirektören Lars-Eric Petersson för att ha spridit miljoner över sig själv och andra chefer. Det var van der Kwast som genomförde den uppmärksammade husrannsakan mot TV4:as nyhetsredaktion år 2007. Utredningen gick ut på att ta reda på om det var en muta när TV4:s reporter Anders Pihlblad bjöd dåvarande statssekreterare Ulrica Schenström (m) på krogen. Husrannsakan skapade stort rabalder i medievärlden. Inte sedan IB-affären på 1970-talet har en husrannsakan skett mot en stor nyhetsredaktion.
– Självklart är jag oerhört upprörd över detta. Att det kommer poliser och kräver att få göra husrannsakan på en nyhetsredaktion är mycket allvarligt. Det finns alltid personer på en nyhetsredaktion som är där för att lämna uppgifter eller vidimera andra uppgifter. Det är inte självklart att de vill bli sedda av polisen, säger Cecilia Giertta, kommunikationsdirektör på TV4, i en artikel i Aftonbladet som publicerades den 7 november 2007.
De spektakulära fallen skapade stora rubriker i tidningarna – men inget av målen ledde till fällande dom. Under 2009 pensionerade sig Christer van der Kwast men han har fortsatt engagera sig i Quickmålen genom att skicka in ytterst ovanliga inlagor till Svea Hovrätt som svar på Sture Bergwalls resningsansökan.
– En resning vore i det närmaste en tragedi för honom, säger journalisten Jan Guillou i Aftonbladetartikeln från 2008.

Seppo Penttinen, polisutredaren som höll i hundratals förhör med Sture Bergwall.

Polisen

Seppo Penttinen, utredare från Sundsvallspolisen som blev förhörsledare i samtliga fall som rörde mordutredningarna. Penttinen  inledde en nära relation med Sture Bergwall. Det har framkommit uppgifter i media om  att Sture Bergwall kunde prata i timmar med Penittinen på hans hemtelefon. Det har riktas allvarlig kritik mor Penttinen om att han ställt ledande frågor och på andra sätt hjälpt till med att få erkännandena att stämma med verkligheten. Enligt resningsansökan har Penttinen dessutom ljugit i rättegångarna och hävdat att förhören skötts exemplariskt, utan ledande och upprepande frågor – trots att det exempelvis finns dokumenterat att frågan om mordvapnet upprepades 151 gånger.

Karriärsdrag
Penttinen gjorde karriär som mordutredare och arbetar nu vid polisen i Sundsvall. Har enligt obekräftad uppgift hållit i föreläsningar på polishögskolan om förhörsteknik.

Sven-Åke Christianson, psykologiprofessor och minnesforskare. Har vittnat som sakkunnig att Quick berättar om verkliga minnen, vilket tingsrätterna fäst stor vikt vid.

Minnesexperten

Sven-Åke Christianson var oerhört engagerad i fallet Thomas Quick. Förde långa diskussioner med Sture Bergwall om seriemördare som Ted Bundy och andra kända fall.
-  Sven-Åke var ett riktigt seriemördarfreak, säger Sture Bergwall i dokumentären ”Att skapa en seriemördare”.
Christianson är biträdande professor och leg psykolog vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, och forskar bland annat om traumatiska minnesupplevelser. I mordrättegångarna mot Quick kallades han in av åklagaren som expertvittne. Det var Christianson som skrev de häpnadsväckande vallningsinstruktioner som publicerats i ett tidigare blogginlägg på den här sidan.
– En riktig virrpanna. Han är professor i rättspsykologi på Stockholms universitet och har intygat att Quick talar sanning. Men det kanske är så det är. Man kanske måste vara psykolog för att få för sig det, säger Leif GW Persson, polisprofessor,  i en intervju på sajten Nyheter24, som publicerades den 20 april 2009.

Karriärsdrag
Föreläser bl a vid kurser i avancerad förhörsteknik för poliser. Christiansson har också skrivit böckerna Brott och minne, 1996 och Traumatiska minnen, 2002. Han är även medförfattare till boken Avancerad förhörs- och intervjumetodik, 1998. Böckerna saluförs på diverse bokförsäljningssajter med hänvisning till att Christianson ”har medverkat och konsulterats i ett stort antal mordutredningar.”

Gubb-Jan Stigsson, journalist på lokaltidningen Dala-Demokraten.

Journalisten

Stigson är den journalist som ivrigast skrivit om den påstådda seriemördaren Sture Bergwall. Har skrivit oräkneliga antal artiklar om Bergwall, och följt honom sedan årtionden tillbaks.
- Fenomenet Quick har sysselsatt mig i 18 år. Jag har rätt gott grepp över vad som är sant och falskt och av betydelse, skriver Gubb-Jan i en debattartikel på sajten Newsmill, i augusti 2009.
Gubb-Jan  beskylls i boken ”Thomas Quick är död” för att ha gett Sture Bergwall böcker som handlat om de påstådda mordoffren Johan Asplund och Olle Högblom (”Fallet Johan” och ”Har du sett Olle?”).
- Det är i och för sig inte uteslutet. Jag minns inte det, men vill i självkritisk nit inte kategoriskt förneka det, säger Gubb-Jan Stigson i en debattartikel i Aftonbladet, som publicerades den 8 juni 2009.
Enligt Sture Bergwall hjälpte böckerna honom att erkänna morden.

Karriärsdrag
Gubb-Jan Stigson fick publicist klubbens stora pris 1995 (inte att förväxla med det prestigefyllda Albert Bonniers Stora journalistpris). Var under en period vice ordförande i Kriminaljournalisternas klubb. Förekommit flitigt i media som en av de Quickanhängare som tror att Sture Bergwall är skyldig till seriemord.

Claes Borgström, Sture Bergwalls advokat i sex av mordrättegångarna.

Försvararen

Advokat Claes Borgström anklagas i resningsansökan för att ha varit passiv i rättegångarna och inte tillvaratagit sin klients intressen.
– Jag och Claes Borgström, som vanligtvis är en mycket duktig och kompetent advokat, var goda vänner innan allt det här hände. Men det här har lett till att vår vänskap gått i kras. Efter att jag förklarade vad jag tyckte om det hela har vi inte hörts vid. Borgström har väl fått in cirka fyra miljoner kronor plus moms för att hålla pipan och inte göra det jobb som han normalt sett är duktig på, säger Leif GW Persson, polisprofessor, i en intervju på sajten Nyheter24 som publicerades den 20:e april 2009.

Karriärsdrag
Mellan åren 200 och 2007 utseddes Borgström till Sveriges jämställdhetsombudsman (JämO) av den dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg. Den sista augusti 2007 slutade han som JämO. Förra året utsågs han till socialdemokraternas taleperson i jämställdhetsfrågor. Efter att ha slutat som JämO bildade han en advokatbyrå tillsammans med den förre justitieministern Thomas Bodström (S).

FOTNOT: Bilderna är länkade från de artiklar de är tagna ifrån (klicka på en bild för att komma till sajten där de är publicerade).