QUICKBLOGG

- den kvickaste bloggen på nätet om fallet Thomas Quick

Archive for the ‘Seppo Penttinen’ Category

Quickåklagarens sista suck?

with 5 comments

Christer van der Kwast försöker desperat hindra rättvisan från att segra. Polisen Seppo Penttinnen har på uppdrag av Quickåklagaren skrivit ett PM där det fortfarande hävdas att Yenon Levi mördades av Sture Bergwall, det rapporterar TT.

– Nu fäktar de vilt, Quick-dyrkarna. Seppo Penttinen har sammanställt, på Kwasts uppdrag, ett PM som skall visa på Quicks skuld. Man rodnar, skriver Sture Bergwall på Twitter.
PM:et ligger nu på Eva Finnés bord. Finné är den åklagare som ska avgöra om åtalet mot Sture Bergwall ska läggas ned eller drivas på nytt.
Skrivelsen omfattar 21 punkter som ska bevisa att Sture Bergwall är skyldig till mordet.
– Det här är detaljer som bara mördaren kan känna till. Och det illustrerar med vilken nonchalans hovrätten behandlade fakta i målet när de beviljade Quick resning, säger van der Kwast till TT.
Men Sture Bergwalls advokat Thomas Olsson är av en helt annan åsikt och knappast imponerad av Quickanhängarnas senaste drag.
– Quick kunde inte fram till och med sista förhören beskriva vad som hade hänt på ett sätt som stämmer överens med utredningen. Det här är en desperat åtgärd av människor som vet vad de har gjort – och upplever att de har väldigt mycket att förlora, säger Thomas Olsson till TT.

SE OCKSÅ:

PM: ”Bevis stöder Quicks erkännande” – Svenska Dagbladet
”Bevis stöder Quicks erkännande” – Dagens Nyheter

Written by Shine

april 7, 2010 at 6:04 e m

Om Quickgänget var kriminellt hade det kunnat se ut så här

with 3 comments

Written by Shine

mars 22, 2010 at 6:00 f m

Överåklagare Björn Ericson: Thomas Quick borde få resning

with one comment

”Tolkar hovrätten det här på mitt sätt så är det ganska naturligt att man prövar den här domen igen.” Björn Ericson, 2009

Överåklagaren Björn Ericson gick i år igenom resningsansökan för att se om han motsätter sig att Thomas Quick ska få resning. Det gjorde han inte. I den här TV-intervjun från 7:e oktober sade han rent ut att rättegången borde tas om.

Det som överåklagaren är mest tveksam till är hur Thomas Quicks berättelse har förändrats från förhör till förhör. Kritik riktas även mot förhörsledarna.
- Man har alltså dålig kontroll över honom. Ett alternativt förfarande kan vara att han skaffat sig information på det sätt som man kanske inte trodde då. Men om man ser det med dagens glasögon hur han hanterade den här informationen kring flyktingpojkarna blir man lite bekymrad, säger Björn Ericson i TV-intervjun.

Ljög om mord
Nyhetsinslaget nedanför, som  sändes 1996, handlar om när det avslöjades att flyktingpojkarna fortfarande var vid liv. Åklagaren Christer van der Kwast vill så klart inte kommentera uppgifterna. Och tingsrätten undanhölls informationen om att Thomas Quick tidigare bevisligen ljugit om mord. Något som uppenbarligen borde ha sänkt hans trovärdighet betydligt. I Hannes Råstams dokumentär från 2008 beskrevs hur Thomas Quick gått till väga för att kunna berätta om ”morden” på flyktingpojkarna. Genom att läsa på om försvinnandena i norska dagstidningar kunde han rita en övertygande skiss över flyktingförläggningen och sedan berätta om detaljer för polisen.

Blev hänförda

Christer van der Kwast, personalen på Säters sjukhus, polisen Seppo Pentinnen och alla andra Quickanhängare blev så hänförda av berättelsen att Thomas Quick vallades i Norge vid flyktingförläggningen, och sedan på platser i Sverige där han påstod att han grävt ned sina offer.

LÄS OCKSÅ:
Dubbelmordet som aldrig ägt rum – Ledare NA, 25/5

Written by Shine

december 15, 2009 at 2:42 e m

Thomas Quicks starkaste skäl till resning

leave a comment »

Klippet kommer från Rapports nyhetssändning den 20 april i år.

Elva starka skäl till resning på torsdag

På torsdag kommer beslutet om Thomas Quick ska beviljas resning i fallet Yenon Levi som mördades i Rörshyttan. Ett positivt beslut om resning är ett måste – för rättssäkerhetens skull. Nu listar vi några av de starkaste skälen till resning som återfinns i ansökan.

  • Berättelsen som Quick lämnade stämde inte
    Berättelsen som växte fram om mordet under terapin på Säters sjukhus, har i polisförhören genomgått en genomgripande förändring. Från det första förhöret till vittnesmålet i domstolen har berättelsen förändrats totalt. Detta redovisades inte för rätten.
  • Polisen ljög i rättsalen
    Kriminalinspektör Seppo Penttinen sade under ed att förhören ”hållits på ett föredömligt sätt utan inslag av t.ex. ledande frågor eller enträgna upprepningar”.  Det stämmer inte. Ett exempel är de 18 förhör som hållits med Quick och där frågan om mordvapnet upprepades 151(etthundrafemtioen) gånger.
  • Det fanns ingen teknisk bevisning
    Domen grundar sig uteslutande på Quicks erkännande. Nu förnekar han brott.
  • Thomas Quick ljög om påstådda mord – men rätten fick inget veta
    Quick hade vid tidpunkten bevisligen redan lämnat falska erkännanden om mord. Två pojkar från Norge som Quick påstått sig mördat återfanns vid liv. Han hade också falskt angivit medhjälpare vid andra mord,  som hade alibi vid brottstillfället. Detta redovisades aldrig för rätten. Det borde rimligtvis ha sänkt Quicks trovärdighet betydligt och om tingsrätten hade fått veta detta hade han förmodligen frikänts.
  • Expertvittnena lämnade falska och felaktiga uppgifter
    Minnesexperten Sven Å Christianson,  vittnade bland annat om att de minnen Thomas Quick berättade om var verkliga minnen. Vissa av expertvittnena  har lämnat vittnesuppgifter som har varit felaktiga och missvisande. De har sedan legat till grund för tingsrättens bedömning. Andra sådana uppgifter påverkade tingsrättens uppfattning om tillförlitligheten i erkännandet.
  • Thomas Quick fick narkotika – men rätten visste inget
    Den tunga medicineringen med narkotikaklassade preparat som Quick utsattes för redovisades aldrig för rätten. Enligt ett utlåtande från Dr. Anna Dåderman är risken för falska erkännanden förhöjd hos den person som få den typen av mediciner i kombination med den typen av terapi. Quicks psykiska och sociala förhållanden var vid tidpunkten för erkännandena sådana att det fanns ett överhängande risk för falska erkännanden.
  • Den utpekade medhjälpare hördes aldrig
    Quick påstod att han hade en medhjälpare vid mordet. Men den utpekade medhjälparen åtalades aldrig – han hördes inte ens i rättegången som vittne.  Trots det bygger domen på att medhjälparen var med vid mordet
  • Erkännandena kom i terapi som saknar vetenskapligt stöd
    Det redovisades aldrig i rättegången att Quicks erkännande grundade sig på bortträngda minnen som återvunnits i terapin. Det är en terapiform som saknar vetenskapligt stöd och idag är starkt ifrågasatt.
  • Terapeuten ljög i rättsalen
    En jämförelse med journalanteckningar och utredningsmaterial visar att psykologen Birgitta Ståhle lämnade falska uppgifter om hur förundersökningsmaterialet hanterades i  terapin. Hon lämnade även oriktiga uppgifter om hennes egen medverkan under förundersökningen. Hon hade faktiskt god insyn i Quickutredningarna och hade tät telefonkontakt med polisen Seppo Pentinnen. Även polisen Seppo Penttinen vittnade falskt om att Quick inte fått någon fakta om polisens fynd genom terapin
  • Advokaten gjorde inget för sin klient
    Advokaten Claes Borgström var nästan helt passiv under rättegången. Det enda advokaten gjorde var att hänvisa till ett vittnesförhör med psykologen Birgitta Ståhle. Hennes uppgifter lades sedan till grund för domen. Försvaret fick dessutom inte tillgång till förundersökningen på 288 sidor förens tre dagar innan åtalet väcktes – vilket innebar en mycket begränsad tid för förvaret att gå igenom den. Även under alla de 11 polisförhören som Borgström närvarade vid, ställde han inte en enda fråga.
  • Det fanns redan en annan misstänkt gärningsman
    Åklagaren redovisade inte det utredningsmaterial som talade för att denna person, som tidigare varit misstänkt för mordet, kan ha varit den som mördade Yenon Levi. Mannen som i media kallas för ”Glasögonmannen” kunde kopplas i hop med Yenon Levi vid tidpunkten för hans död. Glasögonmannen kunde bindas till brottsplatsen genom ett par glasögon som hittades på samma plats.

    Dessutom fanns det vittnesuppgifter om att föremål som tillhört Yenon Levi återfunnits i Glasögonmannens bekantskapskrets. En omfattande utredning som binder Glasögonmannen till brottsplatsen och Yenon Levi fanns alltså. Men delar av utredningen som ingick i förundersökningsprotokollet togs aldrig upp vid rättegången. Andra delar av denna utredning hölls helt borta från förundersökningsprotokollet.

Written by Shine

december 15, 2009 at 1:48 f m

Så kunde Quick berätta om detaljer som inte var kända

leave a comment »

Det som inte framgår av polisförhör och annat utredningsmaterial är att Quick hela tiden fick tips om vad han skulle säga i förhören. Polis, terapeut, forskare, rättsläkare och en journalist gav Quick ledtrådar till vad han skulle berätta om.

Små små ledtrådar, som en efter en, lades till i lögnen om seriemördaren Thomas Quicks framfart, och som slutligen fick honom fälld för åtta mord. Här kommer några anklagelser som riktas mot de inblandade i Quickhärvan. Anklagelser som aldrig presenterades för domstolarna – men som om de stämmer -  innebär att de åtta morddomarna grundar sig på rena lögner.

  • Polisen Seppo Penttinen kunde vid en rökpaus under förhören ta Thomas Quick åt sidan och förklara vad Quick borde prata mer om, och vad han skulle vara tyst om. Allt för att berättelsen skulle stämma med verkligheten.
  • Rättsläkaren gick innan mordrättegången i fallet Trine Jensen pedagogiskt igenom hur mordet hade gått  till. Det var rättsläkaren som visade Quick hur remmen till Trines väska använts för att strypa flickan. Rättsläkaren gav Quick ledtrådar till hur remmen var knuten, vilket Quick sedan berättade om i polisförhör. I domen står det sedan att ”Thomas Quick har vid en demonstration med ett betydligt smalare band, tydligen ett skosnöre, gjort en snara med knutar som i väsentliga delar överensstämde med knutarna på det påträffande bandet”.
  • I domarna vittnar terapeuten Birgitta Sthåle och polisen Seppo Penttinen om vattentäta skott mellan terapin och förundersökningen. Enligt dem så delades ingen information mellan polisutredningarna och terapin. Men i själva verket pratade Penttinen och Sthåle med varandra i telefon massor av  gånger. Ståhle hade god insyn i polisutredningarna och var till och med närvarande vid polisförhör. Hon gav Quick tydliga ledtrådar i terapin, som sedan redovisades som Quicks egen berättelse i domstolarna.
  • Forskaren Sven Åke Cristianson, som även han vittnat i domstol, är en hängiven seriemördarbeundrare. Han kunde sitta i timmar och diskutera seriemord med Quick. Under de långa pratstunderna på Säters fik, över en kopp kaffe och kanelbullar,  gav Christianson Quick ledtråd efter ledtråd. En ort, ett namn, en ledtråd som nämns i förbifarten, allt för att Quick skulle berätta mer spännande historier om ”mordorgierna”.
  • Journalisten Gubb-Jan Stigson har skrivit hundratals artiklar om Quick och befäst bilden av seriemördaren. Det inte många vet är att Gubb-Jan Stigson försett Thomas Quick med viktiga upplysningar. Två gedigna böcker om Johan Asplund och Olle Högbloms försvinnande skickade journalisten till Thomas Quick. Böcker som hjälpte Quick att kunna lämna mer detaljerade beskrivningar av försvinnandena.

Written by Shine

december 8, 2009 at 11:54 f m

Vem är vem i Quickhärvan?

with 4 comments

Det finns en mängd människor som gjort karriär på att fälla Thomas Quick för åtta mord. Nu presenterar vi fem nyckelpersoner som gjort karriär på Quickärvan. Vi reder ut vem som är vem. Och vad som hände med dem efter att polisutredningarna lades ned.

Christer van der Kwast – åklagaren som var förundersökningsledaren och den som fick Sture Bergwall dömd för åtta mord.

Åklagaren

Christer van der Kwast jobbade i början på 1990-talet som länsåklagare i Hörnösand.  När Sture Bergwall, som då hette Thomas Quick,  erkände mordet på Johan Asplund i Sundsvall fick han fallet på sitt bord. Johan Asplunds försvinnande tillhörde van der Kwasts tjänsteområde. Eftersom han redan var insatt i Sture Bergwalls vård fick han fortsätta undersöka resten av erkännandena som kom att omfatta över 30 mord. Det slutade med att han fick Sture Bergwall fälld för åtta av de erkända morden. När Bergwall fick sin medicinering borttagen meddelade han att han inte tänkte delta i några fler mordutredningar. Christian van der Kwast valde då att lägga ned samtliga fortsatta mordutredningar mot Bergwall. Bara det är anmärkningsvärt  –  sedan när slutar svenska myndigheter med mordutredningar bara för att den misstänkte inte vill vara med i utredningarna?

Karriärsdrag
Efter morddomarna sköt juristkarriären i höjden för Christian van der Kwast.
– Det tog en väldig fart. Utan Quick-rättegångarna hade han aldrig nått så långt, säger Jan Guillou i en artikel i Aftonbladet, som publicerades den 21 november 2008.
Christian van der Kwast flyttade till Stockholm och blev i fem år chef för den prestigefyllda Riksenheten mot korruption. De senaste tolv åren har han blivit känd som mutkolvarnas värsta fiende – trots att resultatet varit magert.  Bland annat har han åtalat Skandiadirektören Lars-Eric Petersson för att ha spridit miljoner över sig själv och andra chefer. Det var van der Kwast som genomförde den uppmärksammade husrannsakan mot TV4:as nyhetsredaktion år 2007. Utredningen gick ut på att ta reda på om det var en muta när TV4:s reporter Anders Pihlblad bjöd dåvarande statssekreterare Ulrica Schenström (m) på krogen. Husrannsakan skapade stort rabalder i medievärlden. Inte sedan IB-affären på 1970-talet har en husrannsakan skett mot en stor nyhetsredaktion.
– Självklart är jag oerhört upprörd över detta. Att det kommer poliser och kräver att få göra husrannsakan på en nyhetsredaktion är mycket allvarligt. Det finns alltid personer på en nyhetsredaktion som är där för att lämna uppgifter eller vidimera andra uppgifter. Det är inte självklart att de vill bli sedda av polisen, säger Cecilia Giertta, kommunikationsdirektör på TV4, i en artikel i Aftonbladet som publicerades den 7 november 2007.
De spektakulära fallen skapade stora rubriker i tidningarna – men inget av målen ledde till fällande dom. Under 2009 pensionerade sig Christer van der Kwast men han har fortsatt engagera sig i Quickmålen genom att skicka in ytterst ovanliga inlagor till Svea Hovrätt som svar på Sture Bergwalls resningsansökan.
– En resning vore i det närmaste en tragedi för honom, säger journalisten Jan Guillou i Aftonbladetartikeln från 2008.

Seppo Penttinen, polisutredaren som höll i hundratals förhör med Sture Bergwall.

Polisen

Seppo Penttinen, utredare från Sundsvallspolisen som blev förhörsledare i samtliga fall som rörde mordutredningarna. Penttinen  inledde en nära relation med Sture Bergwall. Det har framkommit uppgifter i media om  att Sture Bergwall kunde prata i timmar med Penittinen på hans hemtelefon. Det har riktas allvarlig kritik mor Penttinen om att han ställt ledande frågor och på andra sätt hjälpt till med att få erkännandena att stämma med verkligheten. Enligt resningsansökan har Penttinen dessutom ljugit i rättegångarna och hävdat att förhören skötts exemplariskt, utan ledande och upprepande frågor – trots att det exempelvis finns dokumenterat att frågan om mordvapnet upprepades 151 gånger.

Karriärsdrag
Penttinen gjorde karriär som mordutredare och arbetar nu vid polisen i Sundsvall. Har enligt obekräftad uppgift hållit i föreläsningar på polishögskolan om förhörsteknik.

Sven-Åke Christianson, psykologiprofessor och minnesforskare. Har vittnat som sakkunnig att Quick berättar om verkliga minnen, vilket tingsrätterna fäst stor vikt vid.

Minnesexperten

Sven-Åke Christianson var oerhört engagerad i fallet Thomas Quick. Förde långa diskussioner med Sture Bergwall om seriemördare som Ted Bundy och andra kända fall.
-  Sven-Åke var ett riktigt seriemördarfreak, säger Sture Bergwall i dokumentären ”Att skapa en seriemördare”.
Christianson är biträdande professor och leg psykolog vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, och forskar bland annat om traumatiska minnesupplevelser. I mordrättegångarna mot Quick kallades han in av åklagaren som expertvittne. Det var Christianson som skrev de häpnadsväckande vallningsinstruktioner som publicerats i ett tidigare blogginlägg på den här sidan.
– En riktig virrpanna. Han är professor i rättspsykologi på Stockholms universitet och har intygat att Quick talar sanning. Men det kanske är så det är. Man kanske måste vara psykolog för att få för sig det, säger Leif GW Persson, polisprofessor,  i en intervju på sajten Nyheter24, som publicerades den 20 april 2009.

Karriärsdrag
Föreläser bl a vid kurser i avancerad förhörsteknik för poliser. Christiansson har också skrivit böckerna Brott och minne, 1996 och Traumatiska minnen, 2002. Han är även medförfattare till boken Avancerad förhörs- och intervjumetodik, 1998. Böckerna saluförs på diverse bokförsäljningssajter med hänvisning till att Christianson ”har medverkat och konsulterats i ett stort antal mordutredningar.”

Gubb-Jan Stigsson, journalist på lokaltidningen Dala-Demokraten.

Journalisten

Stigson är den journalist som ivrigast skrivit om den påstådda seriemördaren Sture Bergwall. Har skrivit oräkneliga antal artiklar om Bergwall, och följt honom sedan årtionden tillbaks.
- Fenomenet Quick har sysselsatt mig i 18 år. Jag har rätt gott grepp över vad som är sant och falskt och av betydelse, skriver Gubb-Jan i en debattartikel på sajten Newsmill, i augusti 2009.
Gubb-Jan  beskylls i boken ”Thomas Quick är död” för att ha gett Sture Bergwall böcker som handlat om de påstådda mordoffren Johan Asplund och Olle Högblom (”Fallet Johan” och ”Har du sett Olle?”).
- Det är i och för sig inte uteslutet. Jag minns inte det, men vill i självkritisk nit inte kategoriskt förneka det, säger Gubb-Jan Stigson i en debattartikel i Aftonbladet, som publicerades den 8 juni 2009.
Enligt Sture Bergwall hjälpte böckerna honom att erkänna morden.

Karriärsdrag
Gubb-Jan Stigson fick publicist klubbens stora pris 1995 (inte att förväxla med det prestigefyllda Albert Bonniers Stora journalistpris). Var under en period vice ordförande i Kriminaljournalisternas klubb. Förekommit flitigt i media som en av de Quickanhängare som tror att Sture Bergwall är skyldig till seriemord.

Claes Borgström, Sture Bergwalls advokat i sex av mordrättegångarna.

Försvararen

Advokat Claes Borgström anklagas i resningsansökan för att ha varit passiv i rättegångarna och inte tillvaratagit sin klients intressen.
– Jag och Claes Borgström, som vanligtvis är en mycket duktig och kompetent advokat, var goda vänner innan allt det här hände. Men det här har lett till att vår vänskap gått i kras. Efter att jag förklarade vad jag tyckte om det hela har vi inte hörts vid. Borgström har väl fått in cirka fyra miljoner kronor plus moms för att hålla pipan och inte göra det jobb som han normalt sett är duktig på, säger Leif GW Persson, polisprofessor, i en intervju på sajten Nyheter24 som publicerades den 20:e april 2009.

Karriärsdrag
Mellan åren 200 och 2007 utseddes Borgström till Sveriges jämställdhetsombudsman (JämO) av den dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg. Den sista augusti 2007 slutade han som JämO. Förra året utsågs han till socialdemokraternas taleperson i jämställdhetsfrågor. Efter att ha slutat som JämO bildade han en advokatbyrå tillsammans med den förre justitieministern Thomas Bodström (S).

FOTNOT: Bilderna är länkade från de artiklar de är tagna ifrån (klicka på en bild för att komma till sajten där de är publicerade).

Written by Shine

november 27, 2009 at 7:32 e m

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.