QUICKBLOGG

- den kvickaste bloggen på nätet om fallet Thomas Quick

Archive for the ‘Claes Borgström’ Category

leave a comment »

Claes Borgström, Quickadvokaten, har idag skrivit en debattartikel i DN. ”Försvararen” som teg sig genom rättegångarna och förhören har även pratat ut i Sveriges Radio.

Läs debattartikeln där Claes Borgström bryter tystnaden (och missa inte kommentarerna under artikeln) här.

I Sveriges radios Studio Ett debatterade Claes Borgström och Thomas Olsson. Sture Bergwall ger även berättar i programmet om hur han uppfattar Claes Borgströms insats som ”försvarare”.  Lyssna på inslaget här.

Written by Shine

april 14, 2010 at 8:23 e m

Publicerat i Claes Borgström

Om Quickgänget var kriminellt hade det kunnat se ut så här

with 3 comments

Written by Shine

mars 22, 2010 at 6:00 f m

Två Quickjurister bland de tio som synts mest i media 2009

leave a comment »

En undersökning som Legally yours har gjort visar vilka jurister som syntes mest i media under förra året. Sture Bergwalls före detta advokat Claes Borgström hamnade på en tredje plats och Quickåklagaren Christer van der Kwast hamnade på tionde plats.

De båda juristernas karriär tog ordentlig fart efter de skandalösa rättegångarna. Rättegångar som fällde Sture Bergwall för åtta mord som han inte begått. Under Quickåren fick de båda juristerna ordentligt med medieutrymme och gjorde sig namn inom juridikkretsarna.
Snart kommer historieböckerna att skrivas om – och det enda folk kommer att minnas är deras häpnadsväckande insatser i den största rättsskandalen i svensk historia.

Här är Legally yours lista över årets mest mediala jurister:

1. Leif Silbersky, advokat
2. Thomas Bodström, advokat, socialdemokratisk politiker
3. Claes Borgström, advokat, socialdemokratisk politiker
4. Peter Althin, advokat, kristdemokratisk politiker, ordförande i republikanska föreningen
5. Guy Lofalk, advokat, Saabs rekonstruktör
6. Håkan Roswall, åklagare i Pirate Bay-målet
7. Björn Hurtig, advokat
8. Bengt Åsbäck, åklagare i Vollsjömålet,
9. Peter Danowsky, advokat
10. Christer van der Kwast, fd överåklagare

SE OCKSÅ:
Linslus – Realtid.se

Written by Shine

februari 21, 2010 at 8:42 e m

Bloggen avslöjar: Borgström är utsedd till Quicks advokat på nytt

with 4 comments

Borgström gjorde karriär på att vara tyst
– nu är han utsedd till Quicks advokat igen

BLOGGEN AVSLÖJAR: Claes Borgström gjorde karriär på sin katastrofala insats i Quickhärvan – och nu har han fått i uppdrag att återigen företräda den oskyldigt dömde Thomas Quick vid en ny rättegång. Det är Falu tingsrätt som har tagit det uppseendeväckande beslutet.

När det blev klart att Thomas Quick, numera Sture Bergwall , beviljas resning i fallet Yenon Levi så hamnade målet hos Falu tingsrätt. Tingsrätten utser vid en resning den försvarare som den dömde hade vid rättegången. Under sex mordrättegångar företräddes Thomas Quick, numera Sture Bergwall, av advokaten Claes Borgström. Advokatens insats i Quickhärvan var förödande. Sture Bergwall dömdes för mord – trots att det inte fanns några som helst tekniska bevis som kunde binda honom till morden.

Knäpptyst advokat
I fallet Yenon Levi – där Bergwall nu beviljats resning – var advokaten närvarande vid elva polisförhör. I det 288 sidor långa förhörsprotokollet ställer Borgström inte en  enda fråga. Han var knäpptyst. Det enda han gjorde under den rättegång som följde var att kalla in ett vittne som hade till syfte att stärka misstankarna mot Bergwall. För sin ”insats” under åren i Quickhärvan plockade Claes Borgström ut miljoner i arvode.

Gjorde karriär på Quick

Stjärnadvokaten gjorde sedan, liksom de andra i härvan, en lysande karriär. Borgström utsågs till JämO och äger idag en advokatfirma tillsammans med Thomas Bodström.  Nu har han siktet inställt på att bli jämställdhetsminister. Posten som Justitieminister är nämligen redan paxad av kollegan Thomas Bodström.
Nu har Claes Borgström på nytt utsetts till att företräda Sture Bergwall. Men att Sture Bergwall verkligen skulle gå med på att ha honom som advokat vid en ny rättegång är väl ändå föga troligt.
Den här gången kan vi nog förmoda att Quick vill bli frikänd.

LÄS OCKSÅ:
Ny åklagare i Quickmålet – Svenska Dagbladet

Written by Shine

januari 22, 2010 at 11:06 f m

Thomas Quicks starkaste skäl till resning

leave a comment »

Klippet kommer från Rapports nyhetssändning den 20 april i år.

Elva starka skäl till resning på torsdag

På torsdag kommer beslutet om Thomas Quick ska beviljas resning i fallet Yenon Levi som mördades i Rörshyttan. Ett positivt beslut om resning är ett måste – för rättssäkerhetens skull. Nu listar vi några av de starkaste skälen till resning som återfinns i ansökan.

  • Berättelsen som Quick lämnade stämde inte
    Berättelsen som växte fram om mordet under terapin på Säters sjukhus, har i polisförhören genomgått en genomgripande förändring. Från det första förhöret till vittnesmålet i domstolen har berättelsen förändrats totalt. Detta redovisades inte för rätten.
  • Polisen ljög i rättsalen
    Kriminalinspektör Seppo Penttinen sade under ed att förhören ”hållits på ett föredömligt sätt utan inslag av t.ex. ledande frågor eller enträgna upprepningar”.  Det stämmer inte. Ett exempel är de 18 förhör som hållits med Quick och där frågan om mordvapnet upprepades 151(etthundrafemtioen) gånger.
  • Det fanns ingen teknisk bevisning
    Domen grundar sig uteslutande på Quicks erkännande. Nu förnekar han brott.
  • Thomas Quick ljög om påstådda mord – men rätten fick inget veta
    Quick hade vid tidpunkten bevisligen redan lämnat falska erkännanden om mord. Två pojkar från Norge som Quick påstått sig mördat återfanns vid liv. Han hade också falskt angivit medhjälpare vid andra mord,  som hade alibi vid brottstillfället. Detta redovisades aldrig för rätten. Det borde rimligtvis ha sänkt Quicks trovärdighet betydligt och om tingsrätten hade fått veta detta hade han förmodligen frikänts.
  • Expertvittnena lämnade falska och felaktiga uppgifter
    Minnesexperten Sven Å Christianson,  vittnade bland annat om att de minnen Thomas Quick berättade om var verkliga minnen. Vissa av expertvittnena  har lämnat vittnesuppgifter som har varit felaktiga och missvisande. De har sedan legat till grund för tingsrättens bedömning. Andra sådana uppgifter påverkade tingsrättens uppfattning om tillförlitligheten i erkännandet.
  • Thomas Quick fick narkotika – men rätten visste inget
    Den tunga medicineringen med narkotikaklassade preparat som Quick utsattes för redovisades aldrig för rätten. Enligt ett utlåtande från Dr. Anna Dåderman är risken för falska erkännanden förhöjd hos den person som få den typen av mediciner i kombination med den typen av terapi. Quicks psykiska och sociala förhållanden var vid tidpunkten för erkännandena sådana att det fanns ett överhängande risk för falska erkännanden.
  • Den utpekade medhjälpare hördes aldrig
    Quick påstod att han hade en medhjälpare vid mordet. Men den utpekade medhjälparen åtalades aldrig – han hördes inte ens i rättegången som vittne.  Trots det bygger domen på att medhjälparen var med vid mordet
  • Erkännandena kom i terapi som saknar vetenskapligt stöd
    Det redovisades aldrig i rättegången att Quicks erkännande grundade sig på bortträngda minnen som återvunnits i terapin. Det är en terapiform som saknar vetenskapligt stöd och idag är starkt ifrågasatt.
  • Terapeuten ljög i rättsalen
    En jämförelse med journalanteckningar och utredningsmaterial visar att psykologen Birgitta Ståhle lämnade falska uppgifter om hur förundersökningsmaterialet hanterades i  terapin. Hon lämnade även oriktiga uppgifter om hennes egen medverkan under förundersökningen. Hon hade faktiskt god insyn i Quickutredningarna och hade tät telefonkontakt med polisen Seppo Pentinnen. Även polisen Seppo Penttinen vittnade falskt om att Quick inte fått någon fakta om polisens fynd genom terapin
  • Advokaten gjorde inget för sin klient
    Advokaten Claes Borgström var nästan helt passiv under rättegången. Det enda advokaten gjorde var att hänvisa till ett vittnesförhör med psykologen Birgitta Ståhle. Hennes uppgifter lades sedan till grund för domen. Försvaret fick dessutom inte tillgång till förundersökningen på 288 sidor förens tre dagar innan åtalet väcktes – vilket innebar en mycket begränsad tid för förvaret att gå igenom den. Även under alla de 11 polisförhören som Borgström närvarade vid, ställde han inte en enda fråga.
  • Det fanns redan en annan misstänkt gärningsman
    Åklagaren redovisade inte det utredningsmaterial som talade för att denna person, som tidigare varit misstänkt för mordet, kan ha varit den som mördade Yenon Levi. Mannen som i media kallas för ”Glasögonmannen” kunde kopplas i hop med Yenon Levi vid tidpunkten för hans död. Glasögonmannen kunde bindas till brottsplatsen genom ett par glasögon som hittades på samma plats.

    Dessutom fanns det vittnesuppgifter om att föremål som tillhört Yenon Levi återfunnits i Glasögonmannens bekantskapskrets. En omfattande utredning som binder Glasögonmannen till brottsplatsen och Yenon Levi fanns alltså. Men delar av utredningen som ingick i förundersökningsprotokollet togs aldrig upp vid rättegången. Andra delar av denna utredning hölls helt borta från förundersökningsprotokollet.

Written by Shine

december 15, 2009 at 1:48 f m

Claes Borgström intervjuas i Svenska Dagbladet

with one comment


”Naturligtvis har man skyldighet att uppmärksamma om erkännandet förefaller falskt” Claes Borgström, 2009

Thomas Quicks advokat under mordrättegångarna intervjuas i dagens Svenska Dagbladet. Men i intervjun tiger Claes Borgström om sin insats i Quickhärvan. Precis som han gjorde under de elva polisförhören i fallet Yenon Levi. I det 288 sidor långa förhörsprotokollet är Borgström knäpptyst.

I resningsansökan, som det fattas beslut om i december, anklagas Borgström för att ha varit passiv vid rättegångarna. Polisen förhörde Sture Bergwall, som då hette Thomas Quick, vid tolv tillfällen under mordutredningen i Yenon Levi fallet. Borgström var närvarande vid elva av dessa förhör. I det 288 sidor långa förhörsprotokollet ställer Borgström inte en  enda fråga.
– Naturligtvis har man skyldighet att uppmärksamma om erkännandet förefaller falskt. Tror man inte på historien måste man agera, tala med sin klient och få vederbörande att berätta sanningen, säger Claes Borgström i Svenska Dagbladet.

”Larvigt misstänkliggörande”
Efter det första förhöret i Yenon Levi fallet fick Borgström frågan om han hade något att tillägga. Det hade han inte. Efter att ha tigit sig igenom ytterligare sju förhör fick han återigen samma fråga. Och kom med samma svar. Under de resterande förhören var han fortfarande knäpptyst.
Det finns uppgifter om att Borgström tjänade flera miljoner kronor på att vara försvararen i mordrättegångarna mot Sture Bergwall.
– Det är ett larvigt misstänkliggörande. Fem rättegångar, som det blev, innebär en stor tidsåtgång. Men om jag inte haft det här målet hade jag haft andra, säger Claes Borgström i Svenska Dagbladet.
Borgström får i intervjun frågan om han har varit en dålig advokat, som fler än Sture Bergwall hävdar.
–Jag vill, som sagt inte kommentera det här. Redan att säga att jag fullgjorde mitt uppdrag på ett korrekt sätt är för mycket.

LÄS HELA INTERVJUN HÄR:
Svenska Dagbladet 29/11 – Söndagsintervjun

Written by Shine

november 29, 2009 at 2:25 e m

Vem är vem i Quickhärvan?

with 4 comments

Det finns en mängd människor som gjort karriär på att fälla Thomas Quick för åtta mord. Nu presenterar vi fem nyckelpersoner som gjort karriär på Quickärvan. Vi reder ut vem som är vem. Och vad som hände med dem efter att polisutredningarna lades ned.

Christer van der Kwast – åklagaren som var förundersökningsledaren och den som fick Sture Bergwall dömd för åtta mord.

Åklagaren

Christer van der Kwast jobbade i början på 1990-talet som länsåklagare i Hörnösand.  När Sture Bergwall, som då hette Thomas Quick,  erkände mordet på Johan Asplund i Sundsvall fick han fallet på sitt bord. Johan Asplunds försvinnande tillhörde van der Kwasts tjänsteområde. Eftersom han redan var insatt i Sture Bergwalls vård fick han fortsätta undersöka resten av erkännandena som kom att omfatta över 30 mord. Det slutade med att han fick Sture Bergwall fälld för åtta av de erkända morden. När Bergwall fick sin medicinering borttagen meddelade han att han inte tänkte delta i några fler mordutredningar. Christian van der Kwast valde då att lägga ned samtliga fortsatta mordutredningar mot Bergwall. Bara det är anmärkningsvärt  –  sedan när slutar svenska myndigheter med mordutredningar bara för att den misstänkte inte vill vara med i utredningarna?

Karriärsdrag
Efter morddomarna sköt juristkarriären i höjden för Christian van der Kwast.
– Det tog en väldig fart. Utan Quick-rättegångarna hade han aldrig nått så långt, säger Jan Guillou i en artikel i Aftonbladet, som publicerades den 21 november 2008.
Christian van der Kwast flyttade till Stockholm och blev i fem år chef för den prestigefyllda Riksenheten mot korruption. De senaste tolv åren har han blivit känd som mutkolvarnas värsta fiende – trots att resultatet varit magert.  Bland annat har han åtalat Skandiadirektören Lars-Eric Petersson för att ha spridit miljoner över sig själv och andra chefer. Det var van der Kwast som genomförde den uppmärksammade husrannsakan mot TV4:as nyhetsredaktion år 2007. Utredningen gick ut på att ta reda på om det var en muta när TV4:s reporter Anders Pihlblad bjöd dåvarande statssekreterare Ulrica Schenström (m) på krogen. Husrannsakan skapade stort rabalder i medievärlden. Inte sedan IB-affären på 1970-talet har en husrannsakan skett mot en stor nyhetsredaktion.
– Självklart är jag oerhört upprörd över detta. Att det kommer poliser och kräver att få göra husrannsakan på en nyhetsredaktion är mycket allvarligt. Det finns alltid personer på en nyhetsredaktion som är där för att lämna uppgifter eller vidimera andra uppgifter. Det är inte självklart att de vill bli sedda av polisen, säger Cecilia Giertta, kommunikationsdirektör på TV4, i en artikel i Aftonbladet som publicerades den 7 november 2007.
De spektakulära fallen skapade stora rubriker i tidningarna – men inget av målen ledde till fällande dom. Under 2009 pensionerade sig Christer van der Kwast men han har fortsatt engagera sig i Quickmålen genom att skicka in ytterst ovanliga inlagor till Svea Hovrätt som svar på Sture Bergwalls resningsansökan.
– En resning vore i det närmaste en tragedi för honom, säger journalisten Jan Guillou i Aftonbladetartikeln från 2008.

Seppo Penttinen, polisutredaren som höll i hundratals förhör med Sture Bergwall.

Polisen

Seppo Penttinen, utredare från Sundsvallspolisen som blev förhörsledare i samtliga fall som rörde mordutredningarna. Penttinen  inledde en nära relation med Sture Bergwall. Det har framkommit uppgifter i media om  att Sture Bergwall kunde prata i timmar med Penittinen på hans hemtelefon. Det har riktas allvarlig kritik mor Penttinen om att han ställt ledande frågor och på andra sätt hjälpt till med att få erkännandena att stämma med verkligheten. Enligt resningsansökan har Penttinen dessutom ljugit i rättegångarna och hävdat att förhören skötts exemplariskt, utan ledande och upprepande frågor – trots att det exempelvis finns dokumenterat att frågan om mordvapnet upprepades 151 gånger.

Karriärsdrag
Penttinen gjorde karriär som mordutredare och arbetar nu vid polisen i Sundsvall. Har enligt obekräftad uppgift hållit i föreläsningar på polishögskolan om förhörsteknik.

Sven-Åke Christianson, psykologiprofessor och minnesforskare. Har vittnat som sakkunnig att Quick berättar om verkliga minnen, vilket tingsrätterna fäst stor vikt vid.

Minnesexperten

Sven-Åke Christianson var oerhört engagerad i fallet Thomas Quick. Förde långa diskussioner med Sture Bergwall om seriemördare som Ted Bundy och andra kända fall.
–  Sven-Åke var ett riktigt seriemördarfreak, säger Sture Bergwall i dokumentären ”Att skapa en seriemördare”.
Christianson är biträdande professor och leg psykolog vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, och forskar bland annat om traumatiska minnesupplevelser. I mordrättegångarna mot Quick kallades han in av åklagaren som expertvittne. Det var Christianson som skrev de häpnadsväckande vallningsinstruktioner som publicerats i ett tidigare blogginlägg på den här sidan.
– En riktig virrpanna. Han är professor i rättspsykologi på Stockholms universitet och har intygat att Quick talar sanning. Men det kanske är så det är. Man kanske måste vara psykolog för att få för sig det, säger Leif GW Persson, polisprofessor,  i en intervju på sajten Nyheter24, som publicerades den 20 april 2009.

Karriärsdrag
Föreläser bl a vid kurser i avancerad förhörsteknik för poliser. Christiansson har också skrivit böckerna Brott och minne, 1996 och Traumatiska minnen, 2002. Han är även medförfattare till boken Avancerad förhörs- och intervjumetodik, 1998. Böckerna saluförs på diverse bokförsäljningssajter med hänvisning till att Christianson ”har medverkat och konsulterats i ett stort antal mordutredningar.”

Gubb-Jan Stigsson, journalist på lokaltidningen Dala-Demokraten.

Journalisten

Stigson är den journalist som ivrigast skrivit om den påstådda seriemördaren Sture Bergwall. Har skrivit oräkneliga antal artiklar om Bergwall, och följt honom sedan årtionden tillbaks.
– Fenomenet Quick har sysselsatt mig i 18 år. Jag har rätt gott grepp över vad som är sant och falskt och av betydelse, skriver Gubb-Jan i en debattartikel på sajten Newsmill, i augusti 2009.
Gubb-Jan  beskylls i boken ”Thomas Quick är död” för att ha gett Sture Bergwall böcker som handlat om de påstådda mordoffren Johan Asplund och Olle Högblom (”Fallet Johan” och ”Har du sett Olle?”).
– Det är i och för sig inte uteslutet. Jag minns inte det, men vill i självkritisk nit inte kategoriskt förneka det, säger Gubb-Jan Stigson i en debattartikel i Aftonbladet, som publicerades den 8 juni 2009.
Enligt Sture Bergwall hjälpte böckerna honom att erkänna morden.

Karriärsdrag
Gubb-Jan Stigson fick publicist klubbens stora pris 1995 (inte att förväxla med det prestigefyllda Albert Bonniers Stora journalistpris). Var under en period vice ordförande i Kriminaljournalisternas klubb. Förekommit flitigt i media som en av de Quickanhängare som tror att Sture Bergwall är skyldig till seriemord.

Claes Borgström, Sture Bergwalls advokat i sex av mordrättegångarna.

Försvararen

Advokat Claes Borgström anklagas i resningsansökan för att ha varit passiv i rättegångarna och inte tillvaratagit sin klients intressen.
– Jag och Claes Borgström, som vanligtvis är en mycket duktig och kompetent advokat, var goda vänner innan allt det här hände. Men det här har lett till att vår vänskap gått i kras. Efter att jag förklarade vad jag tyckte om det hela har vi inte hörts vid. Borgström har väl fått in cirka fyra miljoner kronor plus moms för att hålla pipan och inte göra det jobb som han normalt sett är duktig på, säger Leif GW Persson, polisprofessor, i en intervju på sajten Nyheter24 som publicerades den 20:e april 2009.

Karriärsdrag
Mellan åren 200 och 2007 utseddes Borgström till Sveriges jämställdhetsombudsman (JämO) av den dåvarande jämställdhetsministern Margareta Winberg. Den sista augusti 2007 slutade han som JämO. Förra året utsågs han till socialdemokraternas taleperson i jämställdhetsfrågor. Efter att ha slutat som JämO bildade han en advokatbyrå tillsammans med den förre justitieministern Thomas Bodström (S).

FOTNOT: Bilderna är länkade från de artiklar de är tagna ifrån (klicka på en bild för att komma till sajten där de är publicerade).

Written by Shine

november 27, 2009 at 7:32 e m

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.