Video från rekonstruktionen vid Rörshyttan

EXKLUSIVT: ”Seriemördaren” berättar själv om jakten på likdelar

EXKLUSIVT * EXKLUSIVT *  EXKLUSIVT * EXKLUSIVT * EXKLUSIVT *  EXKLUSIVT * EXKLUSIVT * EXKLUSIVT

Nu på måndag kommer vi publicera en exklusiv text om när Thomas Quick vallades i skogarna utanför Falun i jakt på likdelar. Det är en hisnande läsning som vi kommer bjuda läsarna på. Och texten är skriven av ingen mindre än ”seriemördaren” Thomas Quick själv.

- Vi var rustade till kropp och till själ. Nu skulle det ske, nu skulle vi plocka fram bevis, vi skulle ”avtäcka bisarra troféer”, ge vetenskapen något rejält att bita i och mig själv ett erkännande som seriemördare, skriver Sture Bergwall.
Genom ett unikt tillfälle har vi fått möjlighet att publicera texten exklusivt på bloggen. På måndag morgon kommer den spännande texten att finnas för läsning. Missa inte det!

Jan Guillou: Quick blir frikänd

Jan Guillou sparar inte på krutet i en ny Aftonbladet-krönika. Han delar ut en svidande känga till både kriminalreportern Gubb-Jan Stigson, terapeuter och polisutredare.
- Domarna mot Quick en av de största rättsskandalerna i vår tid, skriver Jan Guillou.

Jan Guillou är en av de som under ett flertal år har hävdat att morddomarna mot Sture Bergwall är falska.
- Som väntat fick Thomas Quick sin resningsansökan beviljad. Det betyder att han blir frikänd i en ny rättegång om någon åklagare tar på sig kamikazeuppdraget att driva en mordrättegång utan bevis. Alternativet är att bara lägga ner åtalet. Och därmed är Quick av med en av de åtta morddomar som han under en lång period av narkotiskt rus och behandling med ”minnesterapi” lyckades prata på sig, skriver Jan Guillou.

Hårt angrepp
I krönikan går Jan Guillou till angrepp mot polisutredarna och terapeuterna. Men han delar ut den kanske hårdaste kängan mot sin egen yrkeskår – och en viss kriminalreporter i Falun.
- Thomas Quicks särskilde hävdatecknare, en kriminalreporter i Dalarna, skrev så upphetsande, klargörande måleriskt och dömande om Quick under sån iver och så lång tid att han till och med belönades med Publicistklubbens stora pris. Han kan inte må så bra i dag när Quicks långa marsch mot totalt frikännande inletts, skriver Jan Guillou.

LÄS KRÖNIKAN:
”Quick blir frikänd” – Aftonbladet

Ledare i Helsingborgs Dagblad om fallet Quick

Dagens ledare i Helsingborgs Dagblad handlar om fallet Thomas Quick.
- Det centrala i sammanhanget är alltså inte Quicks person, utan vad psykiatri och rättsväsende gjorde när det konfronterades med hans berättelser – och varför, skriver Daniel Braw.

En läsning som varmt rekommenderas för den som är intresserad av fallet.

LÄS ARTIKELN:
En fråga om trovärdighet – Ledare, HD

Grym behandling av sjuka patienter på Säter

I dag fortsätter Falu-Kuriren sin granskning av den rättspsykiatriska vården på Säters sjukhus. Mer skrämmande detaljer avslöjas om vad som pågår innanför murarna. Obekväma patienter bestraffas bland annat med på inlåsning i ett helkaklat rum på obestämd tid.

Patienterna kan bestraffas genom att låsas in i ett rum som tidigare var en tvättstuga. Rummet är helkaklat och saknar ventilation. En 90-säng och en toalett är det enda som finns i rummet, skriver FK.
- Det är som att bo i en pissoar, säger en patient, som hade ”tvättstugan” som bostadsrum i flera månader.
Enligt några anonyma anställda på sjukhuset används rummet som bestraffning.
- Vi har hört bekvämlighetsskäl användas som motivering för att sätta en patient i tvättstugan. Men så är det egentligen inte. Är en patient ifrågasättande kan han placeras där för att lära sig, säger en anställd till FK.
En patient berättar att han blivit inlåst i en gammal tvättstuga i flera månader i sträck efter att han slagit sönder en fönsterruta.
Enligt en anställd på sjukhuset är behandlingen av mannen inget unikt.
- Nej, det här sker kontinuerligt. Tvättstugan finns och används av styrande på Säter i uppfostringssyfte. Men, såklart, det är inget man talar högt om, säger den anställde till FK.
Vanligt förekommande bestraffningar som otillåtet sker utan motivering eller skriftliga beslut:

• Placering i isoleringscell
• Placering i ”tvättstugan”
• Beslagtagna ägodelar
• Indragna permissioner
• Indragna förmåner som mobil och dator

Behandlingen av de sjuka patienterna är grym.  Att den sluta psykiatriska vården kan tillåtas bestraffa människor på det här sättet är obegripligt och en skam för Sverige. Utan insyn i vården kan patienterna tydligen behandlas hur som helst. Den rättspsykiatriska vården verkar vara ett glömt kapitel i mediernas bevakning. På fängelseanstaler runt om i Sverige anmäler fångarna felbehandlingar till JO, och medierna har på grund av det en helt annan möjlighet att snappa upp händelser. En psykiskt sjuk person har oftast inte samma möjligheter. De har dessutom svårt att få göra sin röst hörd eftersom deras berättelse redan från början saknar ”trovärdighet”. Det är inte värdigt ett samhälle på 2000-talet att behandla sina medmänniskor på detta sätt. Det är oerhört bra att FK tar initiativet att granska Säters sjukhus.

LÄS ARTIKLARNA:
Tvättstugan är straffet för besvärliga patienter
Anställd avslöjar interna regler
”Jag skulle veta om det fanns en tvättstuga”
”Vården är väl motiverad”

Dags för skamvrån, mina herrar?

”När det uppdagas att det här inte är sant, då kommer det svenska rättsväsendet att få plocka av sig mössan”

Johnny Farenbrink, 2008

Johnny Farenbrink pekades ut som medhjälpare vid Appojauremorden. Trots att Quick hävdade att de båda brukade basta tillsamans, kunde han inte berätta vilka bizarra tatueringar som Farenbrink smyckat sin kropp med. Och inte heller kunde han i konfrontationsförhöret uppge Johnny Farenbrinks riktiga namn, utan nämnde bara det felaktiga namn han fått av polisen Seppo Pentinnen. Men i domarna står det att Farenbink var med vid morden – trots att något förhör i rättssalen aldrig ägde rum.

Åklagare granskar alla morddomarna

Flera medier har rapporterat om att fyra åklagare sedan flera månader tillbaks granskar samtliga mordärenden där Thomas Quick är inblandad. Granskningen sker parallellt med Sture Bergwalls advokaters arbete med resningsansökningarna i de övriga mordfallen.

- Vi vill se om det finns något skäl för åklagarmyndigheten att själv vidta några åtgärder, säger överåklagare Björn Ericson till TT.
Åklagarna går även igenom samtliga morderkännanden som kommitfrån Quick, även de som det inte finns någon fällande dom kring. Flera av fallen har ansetts vara polisiärt uppklarade – trots att Thomas Quick aldrig åtalades för dem.
Nästa steg i resningsärendet uppges vara att riksåklagaren (RÅ) senast den 15 januari ska avgöra om han kommer att överklaga resningsbeslutet. Men så blir det knappast eftersom åklagarmyndigheten redan gått ut med att fallet bör prövas på nytt.
Nu ska en åklagare utses som kommer att få lov att sätta sig in i det omfattande materialet och avgöra om det går att genomföra nya förundersökningsåtgärder.
- Sedan ska han ta ställning till om materialet räcker för en fällande dom; om inte kan han lägga ned fallet, säger Fredrik Skoglund, chefsåklagare till TT.

LÄS OCKSÅ:
Åklagare granskar alla Quickmål – DN